Hoppa till sidans innehåll

Klubbens målsättning


Målsättningen är att inom ramen för klubbens verksamhet kunna erbjuda intresserade Lidingöungdomar möjligheter:

- att lära sig konståkningens grunder

- till en maximal individuell utveckling

- att utvecklas som tävlingsåkare

Skridskoskolan ska:

- lära barnen grunderna i skridskoåkning

- väcka barnens intresse för att åka skridskor

- få barnen att ha roligt på isen

- få barnen att känna trivsel med sin sport samt uppleva utveckling och framgång

- lära barnen inordning i grupp samt att ta hänsyn och hjälpa varandra

Klubbens styrelse och tränare ska gemensamt arbeta för att klubbens stadgar samt övergripande regler efterföljs.

Klubben ska arbeta för att maximera och optimera träningstiderna och issäsongen samt minimera iskostnaderna.

Klubben bidrar till utbildning och vidareutbildning av tränare, ledare, domare och funktionärer. För att komma ifråga för dessa utbildningar fordras att man är medlem samt visar stort intresse för klubbens utveckling som sedan kan komma klubben till gagn. Klubben förutsätter att man efter genomgången utbildning åtar sig uppdrag minst en säsong.

Stadgar

IFK LIDINGÖS KONSTÅKNINGSKLUBBS  STADGAR

 

Besöksadress: Mjölksurrevägen 2, Box 1038, 181 21 Lidingö e-post: This is a mailto link

web: www.lidingokonstakning.nu

 

 

Baserade på RF:s normalstadgar för idrottsförening

 

                                            STADGAR

 

För den ideella föreningen IFK Lidingös Konståkningsklubb med hemort i Lidingö kommun.

 

Bildad den 1 januari 1986.

 

Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmötet den 7 juni 2010.

 

Idrottsrörelsens   verksamhetsidé  

 

Idrott är

Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

 

Idrott består av

Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

 

Vi organiserar vår idrott

Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

 

Vi delar in vår idrott

Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

 

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

 

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.

 

                       

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att

  • Den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll.
  • Alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningslivets idrottsverksamhet.
  • Den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar.
  • De som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet.
  • Den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

ALLMÄNNA             BESTÄMMELSER  

 

1 §                 Ändamål

 

Föreningen har till ändamål att inom ramen för dessa stadgar bedriva konståkning i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé” enligt ovan.

 

Föreningen bedriver sin verksamhet på olika kunskapsnivåer och ger alla oavsett ålder, kunskapsnivå och utvecklingspotential möjlighet att delta i verksamheten. Föreningen bedriver

  • en bred introduktion till konståkning genom skridskoskola,
  • en verksamhet inom varje ålders-/kunskapsnivå,
  • en elitsatsning för de som har förutsättningar och vilja att gå vidare.

 

Föreningen verkar aktivt för en dopingfri idrott.

 

2 §                 Sammansättning

 

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

 

  •                 Tillhörighet m.m.

 

Föreningen är medlem i

 

  • Svenska Konståkningsförbundet (specialidrottsförbund, SF) och
  • Stockholms Konståkningsförbund (specialidrottsdistriktsförbund, SDF).

 

Föreningen är ansluten till

  • Sveriges Riksidrottsförbund (RF) och
  • Stockholms Idrottsförbund (distriktsidrottsförbund, DF)

 

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut samt efter begäran ställa föreningens handlingar till förfogande och i

övrigt till dessa organisationer lämna uppgifter.

 

Föreningen tillhör IFK Lidingö Idrottsallians.

 

Föreningen är en självständig ideell förening.

 

  •                Beslutande organ

 

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmötet och styrelsen.

 

5 §                 Firmateckning

 

Föreningens firma tecknas av föreningens styrelse eller av två ordinarie styrelseledamöter gemensamt eller för specifik uppgift eller specifikt ärende av en ordinarie eller adjungerad ledamot som särskilt utsetts av styrelsen.

 

6 §                 Verksamhets- och räkenskapsår

 

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr o m 1/5 t o m 30/4.

 

7 §                 Stadgetolkning m.m.

 

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.

 

Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med inom idrotten angiven ordning.

 

8 §                  Stadgeändring

 

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

 

Stadgeändring träder i kraft först efter godkännande av IFK Lidingö Idrottsallians huvudstyrelse.

 

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

 

9 §                 Upplösning av föreningen

 

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmötet med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

 

I beslut om upplösning av föreningen skall anges att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål.

 

Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF.

 

                

FÖRENINGENS       MEDLEMMAR       

 

10 §               Medlemskap 

 

Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.

 

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.

 

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen. I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan.

 

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde enligt reglerna i RF:s stadgar.

 

11 §               Utträde

 

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen.

 

Medlem som inte har betalat medlemsavgiften för två på varandra fölande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådana fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen.

 

12 §               Uteslutning m.m.

 

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.

 

Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.

 

Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.

 

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen, inom viss tid dock minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde.

 

Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas enligt reglerna i RF:s stadgar.

 

 

13 §               Medlems rättigheter och skyldigheter

 

Medlem

  • har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
  • har rätt till information om föreningens angelägenheter,
  • skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut,
  • har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen,
  • skall betala medlemsavgift och övriga avgifter som beslutats av föreningen.

 

14 §               Deltagande i den idrottsliga verksamheten

 

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

 

Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning.

 

Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen.

 

ÅRSMÖTET             OCH         EXTRA    ÅRSMÖTE              

 

15 §               Tidpunkt, kallelse

 

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av juni månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.

 

Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna genom anslag på föreningens anslagstavla i ishallen, genom information på föreningens hemsida samt genom e-post till de medlemmar som lämnat e-postadress till föreningen. Vidare skall förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen. 

 

Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

 

16 §               Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

 

Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.

 

Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

 

17 §               Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

 

Medlem som under mötesåret fyller 12 år och har betalat medlemsavgift som är bokförd på föreningens plusgirokonto eller bankgirokonto senast räkenskapsårets sista dag har rösträtt på närmast kommande årsmöte.

 

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.

 

Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

 

18 §               Beslutsmässighet

 

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigande medlemmar som är närvarande på mötet.

 

19 §               Beslut och omröstning

 

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

 

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstningen alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

 

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

 

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

 

Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.

 

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad.  Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

 

Beslut bekräftas med klubbslag.

 

20 §               Valbarhet

 

Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen eller till revisor i föreningen.

 

21 §               Ärenden vid årsmötet

 

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

  1. Fastställande av röstlängd för mötet.
  2. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
  3. Fastställande av föredragningslista.
  4. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
  5. Val av protokolljusterare och rösträknare.
  6. a) styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
  7. b) styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
  8. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets/räkenskapsåret.
  9. Beslut om styrelsens förslag om disposition av årets vinst/förlust
  10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
  11. Fastställande av medlemsavgifter.
  12. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret.
  13. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
  14. Val av
    1. föreningens ordförande för en tid av ett år;
    2. halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år;
    3. en revisor jämte suppleant för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
    4. tre ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande.
  15. Övriga frågor.

 

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

 

 

 

22 §               Extra årsmöte

 

Styrelsen kan kalla medlemmar till extra årsmöte.

 

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

 

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet på sätt som anges i 15 §. Vidare skall förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats. 

 

Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. 

Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.

 

Om rösträtt på extra årsmötet och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17 § och 18 §.

 

VALBEREDNING   

 

23 §               Sammansättning, åligganden

 

Valberedningen består av ordföranden och 2 övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga ledamöter bör vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper bör finnas representerade.

 

Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.

 

Valberedningen skall senast 4 veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid.

 

Senast 2 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag.

REVISORER            

 

24 §               Revision

 

Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.

 

Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.

 

Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

STYRELSEN            

 

25 §               Sammansättning

 

Styrelsen består av ordförande samt lägst 5 och högst 12 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män.

 

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.

 

Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen.

 

26 §               Styrelsens åligganden

 

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.

 

Styrelsen skall – inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar – svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

 

Det åligger styrelsen särskilt att

  • tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
  • verkställa av årsmötet fattade beslut,
  • planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,  ansvara för och förvalta föreningens medel.
  • tillställa revisorerna räkenskaper m.m. enligt 24§, och
  • förbereda årsmöte,
  • vårda, värna och verka för föreningen dvs. sina medlemmar.

 

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.

 

27 §               Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

 

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.

 

Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.

 

Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskild protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.

 

28 §               Överlåtelse av beslutanderätten

 

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

 

 

 

Bilaga    

                

Bra           i                idrott      och          bra           idrott     

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt

 

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen.

Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

 

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

 

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder.

Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

 

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten....

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

 

 

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

 

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

 

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

 

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

 

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

 

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

 

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället.

Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

 

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

 

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

 

Uppdaterad: 15 JAN 2021 15:20

Postadress:
IFK Lidingös KK - Konståkning
Box 1038
18121 Lidingö

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: info@lidingokonstakn...

Se all info